En milstolpe nådd

I söndags började jag äta riktig mat igen efter tre månader med Xtravaganza soppor. Under en vecka trappar jag nu upp storleken på portionerna. Jag kommer nu köra det som kallas halvfart, dvs 3 mål mat och 3 mål VLCD (soppa eller halv bar).

I söndags hade jag tappat 33,3 kg och idag har jag köpt en dräkt i storlek 46. Och sedan 4 veckor tillbaka orkar jag jogga 2 km i ett sträck - i alla fall på gåband. Och jag känner knappt igen mig när jag tittar mig i spegeln, ansiktet är helt förändrat.

Naturligtvis har huden inte riktigt hängt med och det gör att jag har kraftigare ben än vad storleken i midjan är så det är svårt att hitta byxor. Så nu har jag övergått till kjol och tjocka strumpbyxor.

Häromdagen började jag rensa ur de kläder som nu är för stora ur garderoben. En härlig känsla. Och idag köpte jag som sagt en dräkt - och två tröjor. Tidigare i veckan blev det två kjolar.

Jag mår väldigt bra. Och det har jag gjort hela resan. Och jag är glad för allt stöd jag fått rån omgivningen. Även om jag har lite svårt för när folk tycker jag varit duktig - jag har ju fuskat genom att dricka VLCD. Men visst, det tarvar motivation att orka hålla sig till det. Fast för mig kommer det stora provet nu när jag ska återgå till mat. Nu gäller det att hålla fast vid målbilden och ta det sista 20 kg - och stanna kvar där.